Man brukar säga att katter har nio liv och det har nog min pappa också. Han är ju till åren kommen, 96½, närmare bestämt. Han blir dessutom mer och mer krasslig. Benen bär inte, synen är minimal, hörseln inte mycket att hurra för heller, men oftast är han på gott humör. Han har bott 2 år på ett äldreboende.

Den sista tiden har han åkt ut och in på sjukhuset eftersom han haft två hjärtinfarkter på kort tid. Ytterligare en har han haft tidigare. Den sista var dessutom stor. Alla trodde sista stunden var kommen, men så var det inte.

Personalen på både äldreboendet och sjukhuset har ett flertal gånger ringt hit hem och velat att jag skall komma dit för att han hade en massa andningsuppehåll. Alla trodde sista stunden var kommen, men så var det inte.

För någon vecka sen blev han alldeles sned i ansiktet och ena ögat hängde. Personalen ringde efter mig och jag åkte dit. Sa, hej pappa, till honom och han tittade upp och var inte längre sned. Alla troddu ju sista stunden var kommen, men så var det inte. En förmodad propp hade antagligen löst upp sig själv och han var som vanligt.

I dag hälsade jag på hos honom och då kokar jag kaffe och har med mig något hembakat och nån chokladbit. Det är en högtidsstund för honom. Det blir ungefär 1 gång i veckan.

Pappa är ju samtidigt lite, åtminstone lite, dement. Så han har mycket att berätta om allt som han gör på dagarna. Just nu gör han militärtjänstgöring och det är väldigt jobbigt! Det är mycket som nämns från förr i tiden och det är svårt för honom att förstå att nästan alla han känner inte finns längre. Men på något vis så träffar han dom i alla fall.

Ja, ja, det är inte lätt att bli gammal. Man vill ju bli gammal, men man vill kunna klara sig själv, annars kvittar det nog.

Avslutar med lite bilder från sommaren 2006, då min mamma fyllde 90 och pappa 91 år.

4 generationer "tjejer"

Jag, med föräldrar och barn

Resten är en bildserie på pappa och mej

 

Emelie L

8 januari 2012 21:41

Fina fina, Stig!! Tänk vilken stark man han är. Hälsa från mig och ge honom en kram : )

Elisabeth

8 januari 2012 22:52

Jaa, det skall jag absolut göra

 

Helen

9 januari 2012 18:07

Ja, jösses vad vi skrattade när vi tog dessa bilder!!!
Lille Moffa vad han kämpar.

Elisabeth

9 januari 2012 23:00

Ja det var många bilder och de allra tokigaste har jag inte tagit med, men visst hade vi roligt!

 

margus

9 januari 2012 23:27

Fantastiskt fina bilder - på er allihop. Det var ju ändå ganska nyss, och ändå... går åldrandet fort mot slutet. Livet är en kamp, särskilt för de sega.
Verkar vara en rätt 'trivsam' form av demens han har;-) Han har kul och mycket att göra;-) Det kan ju annars vara rätt skrämmande för den drabbade.
Hoppas han får somna in på boendet så han slipper vara de sista dagarna på ett främmande sjukhus.
Hälsa Stig från mig också.

http://margus.bloggplatsen.se

Elisabeth

10 januari 2012 17:45

Ja, jag hoppas också att han en dag bara "somnar"

 

Olga Sandlund

10 januari 2012 11:22

Sega gubbar är en särskild sort att vårda och vörda. Jag vördar minnet av min svärfar som var av sorten seg gubbe. Vi hade en varm relation och jag minns honom med glädje men också med smärta eftersom han fick kämpa så sina sista år. Viss kamp mot dum byråkrati var helt i onödan enligt min uppfattning. Våra gamla är värdefulla och det är viktigt att som du uppmärksamma det medan de ännu finns. Varma hälsningar Olga i Motala

Elisabeth

10 januari 2012 17:44

Det är som med gamla hundar...det är nåt visst med dom!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försökte ladda upp 5 bilder, men det blev bara en. Får duga så länge.   10 grader varmt idag. Bilden är från Henriksberg, en lugn och stilla dag ...

Hemsidan www.belara.net Nu i början av mars så upphör både Belaras Hundhantverk och kennel Belara. Då Claes-Göran gått bort så existerar inte firman längre och på kennelsidan händer inget nytt. Inga nya hundar, inga valpar, ingenting....Att då beta...

Skottdagen idag     Sista dagen att jaga hjort med hund, ja inte bara hjort så klart men det är dom som behöver jagas här. Undrar just hur många dom skjutit denna säsongen. Alltför få med tanke på att det kryllar av dom... ...

Eftersom det är första inlägget för i år säger jag GOTT NYTT ÅR   Ja, detta året har ju varit tufft kan man säga. Ja ända sen jul faktiskt. Det var då jag blev ensam efter att ha firat 54 jular ihop. Tur man har barna som stöd och stöttning oc...

En elak cancer i tarm och lever  Han blev bara 75 år     ...