Finns det några vårtecken?

Ja för det första är det ljuset som återvänder alltmer påtagligt.

1 timme och 46 minuter ljusare på morgonen och 2 timmar och 16 minuter på kvällen sen vintersolståndet. Det är nästan 4 timmar totalt. Visst låter det härligt. Men i dag var det riktigt, riktigt isigt ute och det var broddar som gällde på fötterna. Man riskerar ju liv och lem annars.

I växthuset i dag riskerade man inte att frysa fast i alla fall för där visade termometern på.....ja, se själv...

25 plusgrader. Det var underbart att bara stå där en stund. Jag kollade runt lite bland växtligheten ute i trädgården och hittade knoppar lite här och var.

Här är knoppar från en av svarta vinbärsbuskarna. Mmmmm...man kände nästan doften....

I morgon skulle vi varit på lure coursing träning i Nossebro men det blir inställt p g a isiga gärden. Jag tänkte det när vi släppte våra hundar i dag på ett gärde att ser det ut så här så åker jag inte så det var nästan skönt att det blev inställt, även om det alltid är tråkigt när man bestämmt sig för att åka.

Gott, enkelt och få ingredienser.

Koka 250 g tortellini enligt anvisningarna. Häll av vattnet i durkslag och lägg tortellinin i en ugnsform.

Skär 200 g rökt skinka (här har jag för enkelhetens skull öppnat en burk Picnic Bog. Det är mer än 200 g i den men jag tar det ändå)

Koka upp 2 dl grädde + ½ dl mjölk (då blir det mellangrädde som det står att det skall vara, men jag blandar själv)

Lägg i 1 buljongtärning (jag tog kalv) och 1-2 dl riven ost. Låt bara osten smälta, koka inte. Lite riven muskotnöt kryddade jag med bara. Buljongtärningen ger ju sältan.

Häll såsen ovanpå tortellinin och gratinera 225 grader ca 10-15 minuter

Nu är det färdigt och här svämmar det nästan över kanten.

Gott med broccoli, fetaost och kidneybönor till.

I går åkte vi fram och tillbaka till begravningen. Det blev en resa på 43 mil.

Vi var ända nere i Älvsered (inte långt från Ullared). Det var en mycket minnesvärd begravning. En borgerlig begravning. Det har jag aldrig varit på någon gång och det måste jag säga att det var nog den finaste och mest personliga begravning jag varit med om. Man slapp allt "religiöst snack".

Vi var ca 35 personer där och det var naturligtvis mycket hundfolk förutom släkten då. Ledsamt var det, ja det är väl alla begravningar egentligen men jag tycker ändå det är skillnad när man är så gammal så man "gjort sitt liv" mot när man går bort i 60 årsåldern. Det är alldeles för ungt. Då borde man ha många år kvar att leva. Det var cd-musik varvat med tal och diktläsning och musiken var verkligen vacker och personlig. Musik med Marie Fredriksson, Susanne Alvegren  och Peter Jöback. Mycket fin text. Då hördes många snyftningar.

Efteråt var det minnesstund med smörgåstårta och kaffe & kaka.

Sen var det dags att ta ut hundarna, som naturligtvis var med, gå en runda, ge dom mat och sen åka den långa vägen hem.

En semesterdag har jag tagit ut i morgon, men inte för att göra något roligt. Vi skall på begravning. En kär vän har valt att inte leva mer. Hon fick stroke för 1½ år sen och blev inte något bättre alls utan var fortfarande  halvt förlamad efter så lång tid. Inget fanns att  göra. Ofattbart när en levnadsglad och mycket aktiv person drabbas av något sånt här. Jag förstår hennes beslut och tycker att människor borde få bestämma över sina liv själva på ett annat sätt än som är tillåtet i dag. Visserligen en svår fråga men i vissa andra länder kan man ju få dödshjälp, så varför inte här?

Jag har tidigare skrivit om min vän i dagboken på hemsidan den 26/11-08 och berättade då om  fina tavlor jag fått av henne och som jag är väldigt glad över. Tavlor på våra 4 stora rovdjur. I dag känns tavlorna än mer kära och värdefulla.

Nu har jag lite mer kött på benen vad gäller Fejdi. Fick ringt i morse till Skara och dom skall skicka kvittot plus ett annat papper som det stod telefontider till veterinären och sånt på!!!

I eftermiddag ringde helt plötsligt en vet. Jag tror han heter Anders Wilhelmsson, trevlig var han i alla fall. Han skall väl ta över Fejdi nu efter vet. som slutat. Urinprovet var normalt och så även sköldkörtelprovet. Muskelvärderna var också normala nu.  Det kan bero på kortisonet, inte på att hon är frisk nu utan det får vi se för nu skall vi sluta med kortisonet och börja med Rimadyl 1½ tablett 2 gånger om dagen.

Att hon blev röntgad berodde på att hon ömmade över ryggen och har inget samband med anledningen till att hon blev inlagd förra gången (feber och ingen matlust)

Dom såg på röntgen att hon hade en ländkota för mycket. Alltså 8 stycken!

Detta är medfött. Problem uppstår med åren så man vet ju inte om det innan. Det har blivit en förträngning mellan den 8:e kotan och den bredvid, vilket gör att det ömmar och blir instabilt. En specialist skulle tittat på detta i dag. Han kommer till Skara var annan vecka, 1 eller 2 dagar men var sjuk i dag. Så det dröjer 14 dagar tills han kan se på plåtarna så tills dess får vi vänta innan vi kan  få mer besked.

Jaa, vad säger man om detta?  Det blir väl medicin resten av livet då kan jag tro. Hon fyller 9 i juli.

I dag var det dags för återbesöket hos veterinären.

Det blev en grundlig genomgång och en massa frågor från veterinären, som jag tyvärr inte fick svara på. Alltså, Hussar är väl bra att ha till att gå ut med hundarna men dom vet inte så mycket mer. Veterinären sa att hon skulle vilja uppleva den dan när en KVINNA ringer hem till sin MAN och frågar någonting om hunden som veterinären behöver veta. Det existerar tydligen inte.

Hursomhelst kände veterinären att Fejdi ömmade över ryggen så hon blev röntgad och det togs också blodprov. Hon hade någon inflammation? på någon kota långt bak? och skall äta Remadyl i stället för kortison. Det sistnämnda skall trappas ner på under några dagar till 1/4 tablett i 2 dagar och sen inte mer. Men hon skall tempas sen varje dag ett tag.

Vad kostade det? Kvittot är kvar på djursjukhuset!

När får vi svar på proverna? Vet ej om dom ringer eller om vi skall ringa!

Veterinären vi haft gjorde sin sista dag i dag för hon skulle flytta så jag vet inte vem som tar över.

Nästa gång skall jag ta en semesterdag eller få en tid sent på dagen så jag kan åka själv. Jag ville ju ha en massa SVAR på en massa FRÅGOR.

Sitter här nu efter ett svettigt Core-pass. Man får ligga i...

Efter dusch och lite kvällsmat (kaffe och macka) och 1 timmes Cesar Millan så återstår det inte så mycket av dagen.

I morgon skall Fejdi på återbesök till veterinären i Skara. De ringde i dag och undrade varför vi inte kommit dit kl 10 men på mina papper stod det i morgon. Skönt att inte vi gjort fel, då kanske man hade blivit debiterad för uteblivet besök. Så i morgon bitti gäller att samla morgonurin och inte bjuda på frukost. Stackars Fejdi. Hon får nog  vara ute i trädgården medan de andra äter. Hon skall få sitt piller bara. I en klick smör. Hon får få sin frukost vid hemkomsten senare på dagen.

Nya muskelvärden kommer att tas plus att medicinen skall justeras. Det är ju en förhoppning om att hon skall slippa kortison. Nu får hon ½ tablett om dagen. För övrigt är hon nästan som vanligt. Tycker att hon går lite bakom i kopplet i början av promenaderna, inte så alert som hon brukar vara. Men när hon får springa lös så går det undan och då verkar hon vara som vanligt. Undrar om hon kan känna sig stel i början eller har ont i någon muskel eller så. Får fråga i morgon. Tyvärr kan jag ju inte själv åka in med henne för jag kan inte få ledigt från jobbet. Det blir Claes-Göran som får "offra" sig. Men det gör han så gärna!

I dag på vägen till de vida fälten där hundarna skulle få springa av sig ordentligt så mötte vi en rottweilertik som bor här i samhället. En väldigt snäll och söt tik. Våra hundar är inte förtjusta i svarta hundar av någon anledning men denna tiken gillade dom.

Vi fick pulsa i djup snö i dag i plusgrader och ösregn!!

Men hundarna fick sprungit ordentligt på ett stort fält i alla fall och det kändes skönt och inga älgar, rådjur, dovhjortar, rävar, harar, ekorrar eller katter dök upp och det kändes ändå bättre.