Har i olika omgångar haft aloe men så blir de fula och snea med tiden och då åker dom ut!

17 juli upptäckte jag att min fula och snea aloe hade en blomma och då kunde jag ju inte slänga den. Har aldrig varit med om att de blommar.

14 dagar senare är stängeln med blomman på 82 cm hög från krukan räknat. Här är en för mörk och dålig bild men det var motljus men den får duga bara för att visa.

Så här ser den ut i bättre ljus. Ganska fin i färgen men oansenlig ändå. Jag undrar om det är vanligt att aloer (heter det så i plural ?) blommar.

Skall bli intressant att se hur hög den blir innan den vissnar.

Hur gott låter det? Inte så värst gott enligt många. Men då misstar man sig skall jag säga för detta var kalasgott.

Skär ca 1 kg vitkål i lite större bitar. Hacka 1 gul lök.

Stek i omgångar i smör gärna i järnstekpanna. Det ser mycket ut men krymper påtagligt under tillagningen. Häll över i en större gryta som det kan koka i.

Stek i samma stekpanna ca 500 g. blandfärs. Hacka inte sönder det för mycket. Häll över i grytan. Tillsätt 2 dl grädde och 2 dl creme fraiche och blanda ner. Krydda med salt, vit- svart- och kryddpeppar. Tillsätt lite soya för färgens skull.

Låt koka i 15-20 minuter tills kålen känns mjuk.

Servera med finrivna morötter, broccoli och lingon. Vill man kan man ju naturligtvis ha potatis till, men det känns onödigt tycker jag.

Dagens morgonpromenad blev med 5 hundar. Fejdi fick vara hemma med husse för hon behöver vila sin tass lite. Den är inte riktigt bra än. Hon haltar lite. Det kändes tomt med 5. Jag släppte allihop och dom hade verkligen spring i benen efter flera dagar i husvagn och i går blev heller inget springa av. Så nu var det hög tid, kändes det som.

Parhästarna sniffar ikapp.

Blondie nästan fritt uppställd.

Full jakt efter kastad pinne.

Full fart på allihop.

Nova och Sunny utmanar varann lite. De stirrade en stund, sen var jakten i full gång igen.

Sunny fick verkligen fnatt. Hon skulle ha tag på en pinne och den var långt ut.

Här var den.

Ingen får ta den.

I detta fallet gäller övervikten inte oss själva utan husvagn och bil.

Vi vägde ekipaget på en trafikkontrollplats som hade våg och oj, oj, oj.

Det blir till att tänka om och ta med lätta grejor. Det blir ju ändå tungt med alla plåtarbeten som ligger i bilen på våra resor. I husvagnen har jag börjat byta ut porslin mot plast.

Våra kära muggar som passar så bra i husvagnen får vi ha hemma i stället.

Vi passade på att handla nytt när vi åkte hem.

Gillade designen så det blev ett helt set x 4. Black Magic hette den. Snyggt namn!

Hundarnas vattenskål i rostfritt är utbytt mot en likadan i plast. Ja, så får det fortgå tills vikten blir lämplig.

Måste bara visa ett par till...sen lovar jag att inte trötta ut alla med bebisbilder...tror jag...

Stolt farmor...och...

...stolt farfar...

I Vilsta kom Inger Carlsson (Klenod´s) på besök. Vi tänkte försöka oss på att ta kort på Smilla som nu blivit precis 1½ år. Några bra bilder blev det. En kommer här.

Hon står i alla fall ganska fint.

I dag kunde vi inte hålla oss utan åkte till Skövde för att hälsa på.

 Tänk att vara så ny och ovetande om allt, utom möjligen mjölk.

Små fötter - 1 dygn.

I morgon kommer mor och dotter hem. I kväll kommer sonen hem. Han fick stanna första dygnet och det var ju snällt. Det var ingen överbeläggning för då hade han fått åka hem.  Skönt för alla parter att få vara tillsammans första dygnet. Det är en stor omställning att bli förälder. Men samtidigt rolig.

I dag har det hänt. Klockan 10.59 föddes en flicka som vi nu är farmor och farfar till. Det känns stort!

Hon vägde 4.050 gr. och var 52 cm lång. Ingen dålig bit! Värkarna startade vid ca 5 på morgonen så det var ingen utdragen plåga utan det gick fort.

När jag fick mitt första barn 1973 så fick man ligga inne nästan 1 vecka. I dag får man åka hem efter 6 timmar!!! Alltså, nog tycker jag att man skall få vara kvar åtminstone så man ser att allt funkar. Det tar ju ett tag innan amningen är igång och nog borde det vara tryggast att få vara kvar. Hoppas de får stanna och vill stanna.

Nog om det...

I går kväll kom vi hem efter fem mycket trevliga och intensiva dagar. Dels på Vilsta med Whippetklubbens årliga stora riksutställning som drog 200 anmälda whippets. Konkurrensen var ju stenhård och vårt resultat var väl sådär. Det blev förstapris i kvalitet i alla fall. Kvällen innan utställningen var det medlemsmöte och det kom bara 30 personer, styrelsen inräknad. Det tycker jag var väldigt dåligt när det var så mycket folk där. Skärpning... Återkommer hur som helst gärna till Vilsta nästa år.

Sen inträffade en lite tråkig grej och det var att Fejdi plötsligt blev blockhalt och var jättesvullen på ena framtassen. Eftersom det inte gav med sig så blev det en tur till Eskilstuna djurklinik för röntgen. Nu är det ju så att Fejdi har en artros i en falangled och ett sår bredvid. Det såret har hon alltid. Det är bra för det mesta men just nu visade det sig att det blivit inflammation i det och runt leden, därav haltandet. Hon hade verkligen ont. Så det blev medicin i 21 dagar framöver. Redan dagen därpå var hon ganska pigg och på söndagen nästan haltfri. Dock skall hon ta det lugnt ett tag.

Dagarna på Vinhundklubbens utställning i Västerås (Skokloster Summer Show) som den fortfarande kallas trots byte av  plats, var också som vanligt trevliga. Där vann Blondie bruksklassen men fick inget CK, tyvärr.

De två andra blev inte heller utplockade men fick 1:a pris i kvalitet. Sunny fick en mycket fin kritik. Så man får vara nöjd, det är ju en väldig konkurrens där också även om det bara var hälften så många som i Vilsta.

Vi låg kvar till måndag morgon och var då utvilade när vi skulle starta hemfärden. Man blir väldigt trött efter så intensiva dagar.