Belaras Hundhantverk...

...har kommit med några nya hundraser. Lägger ut dom här så länge. Det går fortare än att lägga ut dom på hemsidan. De kommer dit så småningom, när tid finns. Så himla bra att ha en blogg...

Bostonterrier

Bostonterrier

Chihuahua med krokar för koppel

Fransk bulldogg

Rottweiler

Boxer

Dandie dinmont terrier

Cujo hade ju rabies, det har inte Nòri...

...men hon ser ut som om hon har det! I dag har jag alltså gett hundarna färska märgben. Skulle ju vilja att det alltid fanns färska ben till dom men det funkar inte med Nòri i huset. Visst kan de andra också vakta ben men absolut inte på det sättet som Nòri gör. Hon är HEMSK. Jag får rysningar när jag hör hur hon låter. Tyvärr så framgår inte det av bilderna, hon ser på vissa bilder helt gullig ut, som om hon log, jo jag tackar jag...här är det ingen som ler inte!

Nytt, färskt och gott

En glasruta är emellan oss, tack och lov

Här ser hon riktigt vänlig ut!

Här har hon stelnat till lite

Hon ser inte ut att vara arg "på riktigt", men det är hon

De andra hundarna fick sina ben inomhus och skötte sig fint. Sen när jag plockat bort alla benen efter ett par timmars gnagande så fick Nòri komma in och då vaktade hon "lukten av benen" och platserna där de andra hade haft sina ben!!!

Jag får nog göra på annat sätt framöver. så här kan man ju inte ha det. Det kräver alldeles för mycket energi och de andra hundarna gillar inte när hon låter så, de blir liksom illa berörda och undrar vad som pågår.

Nu till något trevligare

Morgonens promenad gick bl a till hamnen. Det ligger en hel del båtar i nu och en del är väl midsommargäster.

Gick ut på en av bryggorna och märkte att måsarna som flög över huvudet var lite "tokiga". Inte undra på när två små dunbollar låg längst ut och jag var så nära med hundarna. Puh...det kunde gått illa även med hundarna i koppel, så nära var jag men de uppfattade aldrig att det låg fågelungar där. Tur skall man ha ibland!

Midsommaraftonen firades i vanlig ordning hos dottern med familj

Efter sill å potäter å jordgubbar å glass, tog vi en tur ner till byn där det var dans runt stången. Inget för oss men alltid roligt att titta på folk...och nästa år skall vi nog ta betalt för allt hundklappande...5 kronor klappen och vi skulle få en rejäl slant. Nej skämt åsido men en massa människor, mest barn, ville klappa på alla våra hundar och det fick de så gärna. Tillbaka till huset igen så var det dags för att åka och hämta ett piano. Jessica (barnbarnet) spelar ju piano men har inget och nu skulle hon få sin farmor och farfars piano. De bor bara 2 km därifrån så det var nära och bra. Däremot var pianot hur jäkla tungt som helst, så det fordrades ett gäng starka karlar och en stor bil att forsla pianot i. Allt detta fanns och det var bara att sätta igång.

5 man på ett piano

Det gällde att spänna både vadmuskler och armmuskler

För att slippa den stora trappan så körde vi in i trädgården från ett annat håll och kom riktigt nära

Sista biten kvar

Helen ser lite bekymrad ut, men det gick bra

Förväntansfulla...

Alla tog kort med sina mobiler, det såg så roligt ut...

Pianomarschen...

På plats, och de minsta barnen hade plötsligt något roligt att göra, klinka, klinka...

Ja det blir nog ett "ljudligt hus" framöver. I ena ändan av huset spelar Lucas trummor och i andra ändan finns nu Jessicas piano. Det blir nog jättebra!

Så här vackert var det en morgon...

...för några dagar sen, då jag tog en tidig promenad med hundarna innan jobbet. En sån morgon lever man på hela dan. Så fantastiskt att ha denna tillgången på vår vackra natur...

...så stilla och rofyllt...

På Klenod´s kennel föddes det en kull den 2 juni 2013

Det är Vanessas mamma, Klenod´s Tilda som tillsammans med Signum Boston fått sex valpar. Tre av varje kön.

Här på bilderna är de endast 12 dagar gamla, men har redan fått sina namn. Inte helt lätt att hitta på bra namn på X, men jag tycker namnen är fina.

"Britta" med sina telningar

De tre hanarna

De tre tikarna

Intresserad? Då kan du höra av dig till Inger Carlsson på Klenod´s kennel. Hon har tel. 0150-27178

Man kan också gå in på hemsidan som man hittar genom Whippetklubbens hemsida under uppfödare.

Jag vet att några är tingade...hade jag inte redan haft tillräckligt...så vete sjutton...

7 år, fyller hon, och hon heter Blondie

Alla hundarna är "våra hjärtan" men det är något visst med Blondie som gör att hon intar en egen position längst in i hjärtat. Kanske beror det på att hon varit lite av en olycksfågel.

Hon var ju knappt 6 månader när hon blev påsprungen av en stor hund och bröt vänster framben. Det var en förskräcklig upplevelse, både för henne och för oss.

Så här såg det ut efter en tid. Hon slapp gips men fick en platta inopererad som höll ihop det hela. Fördelen med att slippa gips var att hon fick gå på benet hela tiden. Men det var ju en lång tid i stillhet för en valp. Brottet var dessutom väldigt nära tillväxtzonen. Men allt gick bra.

Efter 4 månader så fick hon operera bort plattan i benet för den kunde skava och kyla vid kall väderlek. Allt var läkt fint men det blev bandage en tid, så det blev ju ytterligare tid i stillhet. Lilla gumman....

Några år senare så lekte Smilla med Blondie men så ville inte Blondie leka mer och då fick Smilla fnatt och nöp till i benet i förbifarten när hon ville ha igång henne igen. Jag tror inte det var meningen att skada men skadad blev hon. Denna gången i det andra frambenet. Det var inte lätt att sy i ett tunnt whippetben med så lite hud, så det tog tid innan det läkte.

Hon fick ha specialstrumpa på sig så hon inte skulla slicka på såret. Det fungerade utmärkt med en sån här hemmasnickrad strumpa och till slut så var det nästan läkt.

Då såg det ut så här. Det blev aldrig någon päls på det skadade stället och i dag är huden svart och ful och många tror att hon nyss skadat sig men det är ju flera år sen. Hon är en ärrad liten dam, lilla Blondie.

Så fin...

Så snäll...

Så go...

Så frusen...

Så värmeälskande...

Med Nòri som halsduk...

Med mjuka, ombonande filtar...då mår man som bäst

Trots alla skador i sina ben så har Blondie sprungit både whippetrace (dock inte tävlat) och lure coursing där hon deltagit i en massa prov. Hon har dessutom lyckats få ett cert på LC och har Whippetklubbens Trippelpris.

Blondie önskar sina syskon en fin födelsedag och grattar hela gänget.

Belara Play Madonna "Donna"

Belara Play Cinderella "Stella"

Belara Play Vaya Con Dios "Vaya"

Belara Play Cristal Pride "Vilma"

Belara Play Running Wild "Cinco"

Belara Play Freedom Call "Ådi"

Mamma till kullen är finaste Play A While Solstaden "Sunny" och pappa är Pley Mec du Manoir de la Grenouillére "Pilou"

En 11-årig "valp"

Valpar man sålt är på något sätt alltid "valpar" även om det gått 11 år sen "valpen" föddes. I helgen var vi på LC prov utanför Söderköping. (En annan dag kommer bilder därifrån) På hemvägen passerade vi Linköping och passade på att göra ett besök hos valpköpare som vi inte träffat på många år.

De köpte en valp av oss som heter Zack (Belara Break of Dawn) Han är kullbror med vår Nova (Belara Mama´s Pearl) De är efter Accent´s Little Limerick & Play A While Pearl Jam.

Det var verkligen roligt att träffa denna grånande herre som var i sån fin form.

  
Zack och Nova, lika som bär

Nova var måttligt road av uppvaktningen

Hon tycks undra vad hon har där att göra. Inte helt lätt att få till en bra bild

Lite konversation...

Kom igen då...

Sniff, sniff...

Gulliga ihop var dom i alla fall

Jobbigt med tjejbesök så här helt apropå

Zack och Nova som valpar, då var dom riktigt söta, men inte alls lika

Härliga morgon...

Egentligen borde jag inte skriva så för jag är verkligen ingen morgonmänniska. Skall man till jobbet så måste man upp i ottan och vill man gå ut med hundarna innan så blir det en timme tidigare än annars. Alltså ringer klockan kl. 6 och jag går ut kl. 7. Då har jag ätit frukost i lugn och ro innan promenaden.

Det konstiga är att det är hur skönt som helst att komma ut så tidigt, även om inte den känslan direkt infinner sig kl. 6 när klockan ringer.

I går, tisdag, när dessa bilder togs så blåste det rejält. Hade inte tänkt gå ner till sjön men oväsendet från vattnet gjorde att jag tog sjörundan.

Inte fy skam att gå på en sån här fin gångstig

Ser kanske inte ut som om det blåser speciellt mycket men det gjorde det

Härligt att insupa dofterna från sjön och ljudet från vågorna